"Asså vad är den här grejen med att det ska vara så jävla okej för tjejer att vara mulliga i Sverige? Det är nämligen inte det i andra länder. Eller är det kanske i storstäderna som folk faktiskt bryr sig om sin hälsa? Det som jag syftar på är att i London, Paris, Rom, NY, Warszawa, Oslo, Prag, Aten, Madrid, alla storstäder som jag varit i faktiskt så är tjejer smala och det är något positivt. Det som är negativt är när folk blir för smala och sjuka och svälter sig själva men att det på något sätt skulle vara negativt att vara smal och vältränad och där med hälsosam är ju befängt. Det som är negativt är alla överviktiga brudar som väger närmare hundra pannor och som sen bantar ner sig till 70 och så var det bra så. Varför?! Varför slutar man att träna och äta rätt bara för att man ser ut som en människa och inte som en best? Varför kör man inte på och bantar ner sig till att väga 55 kilo och vara snygg när man ändå insett vikten av att se ut som folk?

Jag ser på SATS reklam och blir helt matt. Här står Josephine 33 år gammal och ser nöjd ut. Josephine har tränat på SATS i 13 år och så här ser hon ut efter det. Josephine tycker att det är lämpligt att stå helt osminkad med stripigt hår och övertydligt svettiga kläder på en reklamaffish för SATS för på det viset visar hon minsann att hon är nöjd som hon är.

1. Fy fan va pinsamt för SATS att marknadsföra det här resultatet på en tjej som tränat i 13 år?????

2. Vem fan i helvete vill identifiera sig med det här? Vill någon se ut så här?

3. Om det nu är kärlek och Josephine är så här svettig efter ett bodypump-pass så undrar jag verkligen vad Josephine käkar? Donken och Pizza Hut för hela slanten, antar jag!?

4. Feministpropaganda. Äcklig jävla feministpropagande.

5. Jag hoppas att SATS tappar medlemmar på sin kampanj och att folk väljer gym där man får lite bättre resultat efter 13 års träning."